Tills nu, nyligen, har jag tyckt att det är Oerhört Viktigt att se klart. Jag har varit väldigt noga med att ha utsikt, repfria glas för ögonen och välputsde fönster.

Numera kan jag till exempel tänka mig att titta på nyheterna utan att ens ta på glasögonen. Lite suddiga nyheter går så bra så.

Är också det ett ålderstecken?

Att det är skönt att inte allt är kristallklart? Att allt inte är kristallklart? Insikten. Att lite suddlighet är befriande.